Jag gillar verkligen att åka bil runt om i länder. Man får se så otroligt mycket mer än om man bara flyger. Här får man en chans att se hur folket lever, hur miljöerna är, naturen, man får se Kenya. Just nu är det 43,3% som är under fattigdomsgränsen i Kenya, det är nästan hälften utav befolkningen. 22,6% är arbetslösa. De som har bott i Kenya längre säger att landet har växt och utvecklats enormt bara på de senaste 10 åren, någonting som säkert är fascinerande att få vara del utav. Familjer bor på 8-10 kvadrat, de flesta utan el och vatten. Detta som är en norm för oss, el och vatten, och 10 kvadrat är väl ett sovrum för oss? Här bor en hel familj, detta är hela hemmet. Det materialistiska som finns i våran värld finns inte i deras ögon, de upplever världen på ett sätt som är väldigt uppfriskande. När jag sitter och tittar ut ur fönstret i bilen så kan jag inte med annat än att tänka på allt som man ser och försöker ta in. Det går inte att beskriva tillräckligt exakt hur man känner sig, detta är någonting man måste uppleva själv. Jag tror dessa människor mår hur bra som helst, de har förmodligen aldrig levt i ett hem där man ett sovrum är 10 kvm. De har sin familj och de har ett hem, det är det viktiga - allt det andra är inte speciellt viktigt. Här märker man att folk tar hand om varandra, om det är att hålla en äldre kvinnas hand när hon går över gatan eller rekommendera grannens köps gods till sina klienter, vilket är fint att se.
När vi hade tagit oss upp på över 2,700 m höjd över vattnet så stannade vi för att ta jättefina bilder på utsikten. Det var lite läskigt att stå där uppe då de hade byggt en liten träterass som gick ut över berget. Jag stod väl inte längst ut kanske, jag är ju lite höjdrädd.
Här ser ni träutbyggnaden
Eva, Cicci och Stig
Cicci och jag
Den fina utsikten
Vi körde förbi hur många som helst som stod och sålde saker, bland annat får päls. Vi tänkte inte ens fråga hur mycket det kostade, utan vi stannade ju bara för att ta lite bilder. Men när en säljare sa själv att startpriset var 2000 shillings, det vill säga 160 kr, då reagerade man. Jag trodde först inte att jag hade hört rätt. 180 kr för äkta jättefint får skin?? Någonting som kan kosta mycket mer hemma i Sverige. Vi började genast tänka på vart vi kunde ha skinnet någonstans. Eva och Stickan listade ut att de fanns plats på deras sommarställe medan Cicci och jag tänkte mer ha det i London vid sägen så man kan sätta fötterna på någonting fluffigt och mjukt när man vaknar. Det blev fyra skin för 6500 shillings till slut vilket är 495 kr - för FYRA skinn!? Helt galet hur billigt det är!
Skinnköp
Så här hängde dem längs vägen
Vi körde förbi Navasha Lake och tog oss till ett ställe som heter Craters Lake där de också har ett litet reservat där man kan se lite djur. Stickan hade blivit rekommenderad detta ställe utav en kompis på jobbet så det var kul att pröva. Vi skrattade när vi såg vägen vi skulle köra på för den skulle vi inte kört på om vi inte visste vart vi skulle. Herregud, det var som en stor torkad lermassa med grop och hål och diken på en meter där man skulle fastnat på sekunden. Tur att Stickan är en kanonförare och tur att det inte hade regnat massa innan så vi skulle fastna. Efter några kilometer kom vi ut på en lite mer grusväg där vi såg giraffer gående på sidorna, antiloper skuttandes bland träden, stora fält bara utav träd, alla vi fick riktiga 'Savannen-känslor'. Det var häftigt! Vi kom fram till hotellet där vi skulle äta lunch. Restaurangen var längst ner vid sjön, det vill säga nerför 100 trappsteg och backar men tillslut kom vi fram. Det var riktigt häftigt när vi såg hur restaurangen låg till - den flöt i vattnet. Här fick man verkligen en tankeställare: för det första är jag i Afrika, jag är mitt i Kenya, flyttandes på en flotte som är en restaurang i en sjö med simmande flamingos runt mig. Vad händer?! Detta var verkligen en upplevelser! Maten var också kanon vilket var bara ett plus.
Cicci
Jag på den svajande bron
Eva, jag, Cicci och Stickan under lunchen
Där låg restaurangen
Flamingo
Flamingo
Vi gick sedan upp till baren för att ta en liten kaffe. Där hade de jättesöta kycklingar och bebiskaniner. Åh Cicci och jag blev alldeles kära. Vi fick inte hålla dem dock, det kanske var bra då man inte vet om de har några sjukdomar eller inte.
En bur med massa djur
Efter några timmar bestämde vi oss för att åka tillbaka. Det finns knappt någon gatubelysning på gatorna här så man ska helst inte köra på kvällen när det är mörkt då de flesta har helljuset på, vissa kör berusade och folk som cyklar/går har inte reflexer på sig. Detta är ju verkligen inte en bra kombination!! Vi stack tillbaka vid halvfyra tiden och var beräknade att vara framme vid halvsex. Längs vägen igen såg vi en massa djur, så häftigt!
En giraff
En liten åsna
Vi kom hem så vi kunde vila ett litet tag vilket var skönt. Cicci och jag satt och snackade om vad våran nästa resa ska vara för något. Vi tänker att vi ska nog köpa en returbiljett till LA som är 4-5 veckor och sedan bila runt i Kalifornien, Arizona och Nevada. Det skulle vara så himla fräckt och vilken resa det skulle vara. Men nu får man väl först avsluta denna resan och börja spara ihop lite pengar till resesparbössan. Det lär väl ta ett litet tag... Vid sjutiden stack vi iväg till en restaurang som heter Zen Garden. De ska ha oriental mat från Thailand, Kina och Japan. Cicci och jag var riktigt taggade då vi inte har ätit sådan här mat på ett bra tag. Först blev det in med lite för drinkar. Eva och Cicci tog frozen margaritas och jag tog en apple martini, Stickan tog en öl.
Apple martini
Frozen Margaritas
Jag, Cicci och Eva
Mitt i allt, efter vi hade beställt, så kom en tjej upp till mig och sa att jag hade vunnit massa choklad. Då var det alltså en från Cadbury Chocolate som hade valt mig som vinnare så jag fick fyra stora bitar choklad. Wow, jag som aldrig vinner - om man ska göra det får det väl vara i Kenya! Bra start på middagen i alla fall.
Till förrätt hade vi beställt peking anka och vårrullar. Detta var helt gudomligt. Åh så gott! Vi alla bara satt och njöt. Det var lite som, mat tysta mun, men inte för att man ska låta bli att prata med mat i munnen utan för att alla bara satt och njöt utav denna goda mat. Det var helt otroligt vad gott det var med asiatisk mat igen. Jag kan verkligen inte förstå folk som inte tycker om denna slags mat för den är helt fantastisk.
Pekingankan
Sizzling Beef, Sweet and Sour Chicken, Thai Green Curry Chicken och lite baby kalan
Denna middagen var verkligen en kanon sista kväll på denna resan. Vi alla åt som galningar tills vi inte kunde få ner mer. Wow så gott det var. Roligt var det också för att ingen hade varit på denna restaurangen innan så vi alla blev verkligen positivt överraskade. Hit tror jag säkert att Eva och Stickan kommer gå massa fler gånger själva och med gäster. Vilken mat, vilken mat!
När vi kom hem så gjorde vi lite te och satte på den andra filmen i Sällskapsresan. Den var mycket bättre än den första så jag tror att jag har blivit lite mer positiv till dessa filmer. Det blev mycket skratt under filmen vilket alltid är kul.
Sällskapsresan!
Vi alla somnade gott efter filmen. Tänk att det är sista kvällen idag. Helt galet vad tiden har gått fort. Jag sa det till Cicci att det är ju tråkigt att tiden går så fort, men samtidigt är det ett väldigt bra tecken på att man har det fantastiskt kul och det är sant. Denna resan kommer vara ett minne för livet, en resa jag aldrig kommer att glömma. Jag gillar verkligen Kenya. Jag gillar deras kultur, deras befolkning, deras miljöer, deras mentalitet, och massa annat. Jag kommer definitivt komma tillbaka, om det är inom kort tid eller om ett tag - det kan jag inte svara på, men tillbaka ska jag bara. Då vill jag till Masai Mara som är ett utav de mest kända safarin och kanske en liten resa till Seychellerna, det ligger ju rätt nära Kenya. Nej, nu får det bli till att sova. Imorgon blir det lite pedikyr och sedan till att packa ihop det sista. Kram och godnatt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar