Cicci, Eva och jag
Pedikyr på gång
Det blev hem sedan igen för att packa iordning. Det gick rätt snabbt för mig då jag visste precis vad jag skulle ta med mig tillbaka så jag hoppade in i duschen innan middagen vilket var skönt. Det blev jättegod middag som bestod utav en wok med mycket trevligt snack. Jag tror ingen utav mig eller Cicci vill riktigt lämna Kenya hem så det kändes lite tufft när man visste att detta var sista middagen i Kenya. Cicci sprang sedan upp igen för att packa iordning det sista medan jag fixade lite med handbagaget.
Klockan åtta hämtade en bil oss och vi alla fyra hoppade in och åkte mot flygplatsen. Det var ingen trafik vilket var skönt. Här i Kenya så får inte familjen följa med in på flygplatsen utan det får bara de som ska flyga göra. Därför är det en jättestor säkerhetskontroll vid entrén där det är gigantiska skyltar på att man inte får ha med sig vapen in. Vi blev avsläppta på terminal ett där det stod att både BA och Kenya Airways skulle flyga ifrån. När vi äntligen kom fram till säkerhetsvakten så fick jag reda på att jag behövde ta mig till terminal 2. Den låg inte så långt borta, men det var helt kolmörkt. Lite läskigt var det men jag gick dit med bestämda steg och höll hårt i mitt bagage. Jag gick nära vägen där det körde massa bilar så allt gick jättebra och jag kom säkert fram till terminal 2. Knepigt att de har skyltat fel, det kanske flygplatsen borde ändra på..? Jag kom i alla fall in på flygplatsen, väldigt svettig och fick checkat in mitt bagage vilket var skönt. Jag hade en enorm tur för när jag kollade bakom mig så hade kön växt otroligt mycket på bara några minuter, det hade ju inte varit roligt att hamn sist där. Cicci och jag hittade tillslut varandra på övervåningen och hittade någonstans där vi kunde sitta och prata lite in i det sista. Vi var så otroligt törstiga så vi frågade hur mycket vattnet kostade och det kostade $1, då frågade vi om vi kunde betala med pund och det gick det med. Älskar Kenya! Dock fick vi betala £1 så det blev lite dyrare men det fick det vara värt!
Cicci och jag
Flygplatsen påminner mycket om flygplatsen i Subang. Det finns ingenting att göra inne utan man sitter och väntar. Det finns små butiker och ett cafe, men ingenting annat. Tiden gick otroligt fort och tillslut var jag tvungen att gå in till min gate då det var boarding. Det är alltid lite tufft att säga hejdå till Cicci, vi hade otroligt bra kontakt under tiden vi inte ses men man saknar ju att vara med varandra och bara snacka och ha det bra. Denna resan skulle inte vara den samma utan henne här så vi har verkligen varit på en resa tillsammans som vi kommer minnas hela livet. Så roligt!
När jag väl var inne i gaten så fanns det ingen disk eller någonting med personal utan bara en glasdörr in till tunneln där man går på planet. Det fanns en skyllt också över dörren (se bilden) där det lös 'boarding' i grönt när det var dags att gå på planet. Så charmigt! Detta var kanske inte det mest high-tech men riktigt kul att se.
Gaten
Planet var väldigt tomt vilket var skönt så jag lyckades få en tvårad till mig själv. Nu hoppas jag att jag ska kunna sova ordentligt så jag är hyfsat pigg tills imorgon. Planet ser väl helt okej ut för att vara Kenya Airways, påminner lite om KLM planen som vi flög med 2004... Entertainment består av filmer som visas på kanaler där filmerna startar en viss tid så man kan inte pausa eller starta filmen själv. De ligger väl lite bak i tiden här kanske om man jämför med de nya Malaysia Airlines planen.
Väldigt tomt
Nu ska jag försöka sova. Nästa Paris och sedan Madrid. Godnatt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar