Hejdå mamma och Fredrik!

Mamma väckte Fredrik och mig vid halvelva och vi alla åt frukost tillsammans. Fredrik ville köpa lite svenskt godis till kompisar i Malaysia och jag hade fått order att skriva ut deras boarding pass till resan från mamma så vi två gjorde oss iordning för att sticka hem till morfar först och sedan till Kvantum.

Jag skrattade gott när Fredrik köpte godis för han kollade på alla special erbjudanden och köpte exakt rätt antal för att erbjudandet skulle gälla så det skulle bli billigare - smart kille han! Vi sparade säkert 75-100 kr. Vi kom nog hem drygt en timma senare och då kom Helene och Thomas förbi för att säga hejdå till gänget. Tiden bara rusade förbi och tillslut var det dags för oss alla att sätta oss i Volvon och köra till Landvetter ännu en gång.

Det kändes otroligt konstigt att säga hejdå till dem för jag har aldrig varit kvar i Sverige så här länge och speciellt inte ensam. Det känns konstigt att de ska åka tillbaka till ett land som en gång var mitt hem och jag ska stanna kvar i Lerum i en månad till. Väldig konstig känsla och på något sätt känns det som om sommaren är över nu när de sticker, fast jag har fem veckor semester kvar. Det blir ändå lättare och lättare att säga hejdå vilket är skönt, man njuter och tar vara på tiden man har tillsammans och det gör så att det blir enklare att säga hejdå sedan när det gäller. Jag träffar ju faktist dem igen om "bara" fem månader så så farligt är det ju inte.

Hejdå Fredrik och mamma!

Jag satte mig ensam i bilen och körde tillbaka till Lerum - konstig känsla att sitta i bilen tillbaka till Lerum efter man har lämnat av halva familjen på flygplatsen, det brukar alltid vara morfar som tar denna roll annars så det kändes lite konstigt att inte följa med dem på flyget. Jag åkte hem och kollade lite VM i friidrott, jättespännande men svenskarna har ju kanske inte den bästa chansen att ta hem lika mycket guld i långdistans som Etiopierna... Ändå kul att kolla på!

Vid åttatiden ringde jag Elina och frågade vad hon hade för sig. Vi bestämde oss för att ses en snabbis, men den snabbisen blev till flera timmars prat om livet och om hur vi har haft det. Hur trevligt som helst! Det är verkligen kul när man träffar kompisar som man har känt så länge för det blir som om man sågs igår fast det var flera veckor/månader sen. Helt sjukt, men det känns tryggt att ha sådana här fina vänner! Hon stack nu precis så jag ska ta och sova. Imorgon blir det till frisören då jag har en klipptid vid elva, spännande!